Förbättrad på- och avstigning för rullstolsburna på Västtrafiks bussar
Examensarbete inom Högskoleingenjörsprogrammet Design och Produktutveckling på Chalmers
I samarbete med Västtrafik och genomfört av mig och min kollega Linus Eriksson.
Läs hela rapporten här:
​
​​
I mitt kandidatarbete, genomfört i samarbete med Västtrafik, utvecklade jag tillsammans med en projektpartner en lösning för att förbättra på- och avstigning för rullstolsburna på Göteborgs stadsbussar. Genom observationer, intervjuer och litteraturstudier identifierade vi brister i dagens manuella ramper och översatte användarnas behov till krav enligt Universal Design. Resultatet blev en eldriven ramp integrerad i bussgolvet, som kan manövreras både automatiskt och manuellt. Lösningen stärker rullstolsburnas självständighet och trygghet, samtidigt som den bidrar till ett mer tillgängligt och inkluderande kollektivtrafiksystem.
Processen byggde på användarinsikter. Vi gjorde litteraturstudier, självobservationer i rullstol på Västtrafiks linjer, öppna observationer samt semistrukturerade intervjuer med rullstolsburna resenärer. Insikterna översattes till Universal Design-principer och en kravlista som vägledde utvecklingen. Flera koncept togs fram och vägdes mot varandra med PNI-utvärdering innan slutkoncept valdes. Visualisering och integration mot bussmiljö modellerades i CATIA V5.
Jag genomförde, tillsammans med en projektpartner, ett uppdrag för Västtrafik med målet att göra på- och avstigning enklare och mer självständig för rullstolsburna resenärer på Göteborgs stadsbussar. Arbetet startade i problembilden: dagens manuella ramper skapar dröjsmål, stress och osäkerhet, både för förare och resenärer, och upplevs som otillräckliga.
Vi formulerade därför ett tydligt mål: höja självständigheten och trygghet genom en lösning som fungerar snabbt, intuitivt och pålitligt i verklig drift.
Resultatet blev en eldriven ramp i ett omslutande aluminiumchassi, infälld ca 5 mm under golvet vid mittdörren. En motor driver två remmar som skjuter in/ut rampen automatiskt via knappar på bussens in- och utsida; flödet standardiseras mot spårvagnssystemet för igenkänning. Vid fel kan rampen dras ut manuellt via ett dolt handtag, så att den alltid går att använda. Kraven om kapacitet, geometri, lutning och redundans låg inbyggda i designen för att säkra driftsäkerhet i västsvenskt klimat och i befintliga citybussar.
Effekten av lösningen är att rullstolsburna kan resa självständigt med mindre mental och fysisk belastning, vilket stärker tilliten till kollektivtrafiken och bidrar till social hållbarhet. Fortsatt arbete skulle innebära: verifiering av retrofits i fler busstyper, långtidshållfasthet och ytterligare återkoppling med förare och resenärer för finslipning.
